Spice – En farlig drog

Syntetiska cannabinoider är en slags molekyler som binder sig till samma receptorer i hjärnan som naturligt förekommande cannabinoider. Termen ”spice” används inom droghandeln som ett samlingsnamn på preparat där sådana molekyler är den aktiva substansen. Spice är alltså inte namnet på någon viss enskild drog eller en produkt som kommer från någon viss växt, utan en lång rad olika ämnen – och blandningar av ämmen – säljs under samlingsnamnet spice.

Spice kan ge ett mycket starkt rus och överdoser med dödlig utgång förekommer.

Marknadsföring

Trots att det rör sig om moderna syntetiska preparat som påverkar kroppen mycket starkt marknadsförs spice ofta med hjälp av termer som ska få drogerna att verka naturliga, traditionella och ganska ofarliga. Det förekommer till exempel att spice sprejas på blad och säljs som ”örtblandning” eller ”rökelse”, eller under engelska termer som ”herbal incense” och ”herbal smoking blend”. ”Rökmix” är också en vanligt förekommande term i marknadsföringen av spice. Själva namnet spice betyder ordagrant krydda på engelska.

Användning

Det är vanligast att man röker spice, men injicering förekommer också.

Effekt

Den effekt som eftersträvas är vanligen eufori och avslappning.

Försäljning

Det går att beställa spice på internet och få drogen levererad med posten. I nyhetsmedia har spice därför börjat omnämnas med det något diffusa begreppet ”nätdrog”.

Lagstiftning

Det har varit svårt för lagstiftaren att hålla jämna steg med tillverkarna av spice, eftersom spice kan innehålla så många olika syntetiska cannabinoider. Den 15 september 2009 blev följande ingredienser olagliga i Sverige och med att de blev narkotikaklassade: CP 47,497-C6, CP 47,497-C7, CP 47,497-C8, CP 47,497-C9, JWH-018, JWH-073 and HU-210.

Tillverkarna håller koll på lagstiftningar runt om i världen och anstränger sig för att inkludera syntetiska cannabinoider som inte hunnit bli olagliga ännu.

Att den kemiska sammansättningen ofta ändras för att hänga med i utvecklingen ökar risken för att man som användare av spice ska få i sig ämnen som man reagerar annorlunda på än den spice man provat tidigare.

Risker

Det är möjligt att överdosera spice, vilket kan resultera i bland annat förvirring, ångest, kräkningar, minnesstörningar, hyperaktivitet, muskelryckningar, konvulsioner, högt blodtryck, hjärtarytmier, hypokalemi och hjärtinfarkt. Det förekommer att användare avlider på grund av spice.

När man köper spice är det svårt att veta exakt vilket eller vilka ämnen man får, vilket ökar risken för att man ska råka få si g mer än vad man kan hantera av något eller några ämnen.

Vissa användare förleds att tro att konsumtion av spice är att jämföra med konsumtion av THC ur växten Cannabis sativa. Vad många inte vet är att THC endast är en partiell agonist för cannabinoidreceptorerna CB1 och CB2, medan många spice-blandningar inkluderar syntetiska cannabinoider som är fulla agonister för CB1 och CB2. Eftersom THC bara är en partiell agonist kan THC aldrig saturera och aktivera hela receptorpopulationen i hjärnan oavsett hur mycket THC man får i sig och hur hög koncentration man uppnår. Denna ”säkerhetsfunktion” får man inte vid konsumtion av spice, såvida man inte på något vis kan veta med 100% säkerhet att blandningen endast innehåller syntetiska cannabinoider som bara är partiella agonister.

Starkare än förr?

Det finns vissa indikationer på att den spice som säljs idag över lag är starkare än när spice började dyka upp i Sverige på 00-talet. Kring mitten av 10-talet började både missbrukare och hjälppersonal rapportera att spice hade en kraftfullare effekt än vad de tidigare märkt av. År 2014 inträffade under en månads tid över tjugo överdoser av spice i Sundsvall som var så allvarliga att de krävde sjukhusvård, och detta fick stort genomslag i nyhetsmedia.

JWH-18 och JWH-073

JWH-18 och JWH-073 är två exempel på en syntetiska cannabinoid som kan förekomma i droger som säljs under samlingsnamnet spice. Sedan 15 september 2009 är båda narkotikaklassade i Sverige.

Bokstavskombinationen JWH i namnet JWH-073 står för John William Huffman (f. 1932). Professor Huffman, som har en doktorstitel i organisk kemi från Harvard, är framförallt berömd för sitt arbete med att syntetisera nya cannabinoider vid Clemson University, forskning som finansierades av the National Institute on Drug Abuse.

Med start år 1984 började Huffman och hans arbetsgrupp syntetisera cannabinoida ämnen med THC-egenskaper. Under två årtionden fick de fram över 400 olika syntetiska cannabinoida ämnen. Hans forskning och forskning som utförts med hjälp av syntetiska cannabinoider har bidragit till en bättre förståelse av hur systemet med cannabinoidreceptorer och kroppens endocannabinoider fungerar, samt för hur genetik påverkar det här systemet.

Under det sena 2000-talet upptäcktes två cannabinoid som ursprungligen syntetiserats av Huffman i drogerna K2 och Spice som såldes i Tyskland.

De två ämnena är JWH-018 och JWH-073. JWH-073 fungerar som är en partiell agonist för både CB1 och CB2, men har ungefär fem gånger starkare dragning till CB1 än till CB2. JWH-018 är en full agonist för både CB1 och CB2, och är därmed mer potent och mer farlig.

HU-210

HU-210 är en syntetisk cannabinoid som sedan den 15 september 2009 är narkotikaklassad i Sverige. Det finns dock många andra cannabinoider inom HU-gruppen, såsom HU-211, HU-239, HU-243, HU-308, HU-320, HU-331, HU-336, och HU-345.

Förkortningen HU står får Hebrew University.

HU-210 syntetiserades för första gången år 1988 av en forskningsgrupp ledd av Raphael Mechoulam vid Hebrew University i Israel. HU-210 är mellan hundra och åttahundra gånger mer kraftfull än naturlig THC från Cannabis sativa.